Vi gick fram på LA’s gator, och några fotografer sprang förbi. Taylor tog snabbt min hand och skrattade högt. Fotograferna fick syn på oss.  Blixtarna från kamerorna var starka, och de kändes som om jag skulle bli blind.

Jag försökte gå åt ett annat håll, och försökte dra med mig Taylor, men hon bara stod kvar, och log mot kamerorna. Jag spelade motvilligt med, då jag inte ville se ut som jag skulle fly. Eller nått.

”Lägg din arm om mig!” Taylor viskade till mig, och jag gjorde som hon sa, dumt nog.

När fotograferna äntligen hade gått, så släppte hon min hand, och log tillgjort mot mig.

”Varför stannade du? De är meningen vi ska undvika dom?”

”Vadå? De är bättre att bli av med dom!” svarade hon och började gå framåt, och jag följde efter.

För varje dag som gick, så förstod jag mer och mer att hon utnyttjade mig. Jag vet inte varför de hade blivit såhär. Vi är inget par. Visst, vi hade en affär, och paparazzis fotograferade mig utanför hennes hotell, vilket var inte speciellt smart, och nu hade de bara blivit såhär. Jag hade inga känslor för henne riktigt på de sättet. Mer som en.. vän.

Men grejen var att, vi kunde ju inte precis och gå ut och säga i pressen att vi har haft en affär, och ”Haylor” gav tydligen mer uppmärksamhet till One Direction, inte för att vi behövde de, men enligt managment så var de en bra idee, så dom har gått ut och sagt till tidningarna att vi var ett par. Eller att vi dejtade. Jag kan ju inte precis säga imot.

Vi gick in genom dörren till mitt hotellrum. Jag satte mig ner på sängen och tog upp twitter.  Jag började skratta åt vissa tweets som fansen skrev om Haylor, eller mer om Taylor. Taylor som satt jämte mig, tyckte inte de var lika kul dock.

”Vad skrattar du åt?! De är inte kul!” sa hon surt. Jag kunde inte sluta skratta när hon blev sur, de gjorde de hela mycket roligare.

”Kom igen Babe!” sa jag, fortfarande roat. Hon bara tittade surt på mig.

Jag började kyssa hennes kind, och ner på halsen, men hon drog sig undan och bara tittade på mig.

”Nu?!” sa hon riktigt surt.

”Okej, jag gör de nu innan de är försent…” började jag innan hon hann avbryta mig.

”Vad?!”

”Gör slut på de som fanns mellan dig och mig, om de nu var något!” sa jag och log mot henne. Hon tittade på mig ännu surare, som om de gick.

”Visst, om du tror jag bryr mig så tror du fel! Management kommer aldrig gå med på det.” de var de sista hon sa innan hon höll på att krocka med Louis i dörren.

”Vad var hon så sur för?” frågade Louis förvånat.

”Jag gjorde slut, på de som nu fanns emellan oss.” Louis log stort mot mig och kramade om mig.

”Äntligen, jag har saknat dig babe!” sa han och jag skrattade åt hans kommentar. Och de tog inte lång tid innan resten av gänget kom in på hotellrummet, vilket vill säga; Eleanor, Danielle, Perrie, Liam, Niall och Zayn.

”Var är Taylor? Skulle inte hon med?” frågade Danielle efter att hon hade kollar runt i rummet och insåg att hon inte var där.

”De är slut.”

”Jaja, kan vi gå nu? Jag är hungrig?” klagade Niall, och vi alla brast ut i skratt.

”Vi ska gå och äta Niall!” skrattade jag, och reste mig upp från sängen för att göra mig redo så vi kunde gå ut.

Precis när vi skulle gå ut så kom Paul gåendes i hallen på väg mot rummet.

”Hej, jag letade just efter er.”

”Vad händer?”

”De är fullt med fans runt hela hotellet, ni får inte gå ut.”

”Men vi skulle ju precis gå och äta!” sa Niall surt.

”Jag är rädd att ni får hålla er på hotellet. De finns en restaurang här du vet.” skrattade Paul. Och Niall började springa mot hissen så fort han hörde ordet restaurang. Vi andra gick sakta efter.

I restaurangen var de nästan tomt, vilket var skönt då man slipper alla autografer och fans och sånt, inte för det, jag älskar att skriva autografer och ta kort, men jag vill gärna äta i fred.  Dessutom så är de här den enda stunden vi får ledigt på hela veckan nästan. Eller vi skulle ju åka hem till London om 2 dagar, men ändå, innan dess gällde massa intervjuer.

Jag tog en av tallrikarna som stod uppstapplade och började lassa på med mat från buffen. Vilket jag såg att de andra också gjorde.

Vi satte oss sedan vid ett stort runt bord och började äta. De var jätteskönt att sitta såhär, och bara lyssna på vad alla snackade om, bara vara med de man älskar. Jag älskar det här. 

---

 

Ett kapitel från Harrys point of view, tycks om de? Åsikter? Kommentera mina finaa. 

Och innan någon säger något om de, Jag hatar INTE Taylor, jag har absolut inget imot henne, men hon passar bara inte in i novellen. Så INGET HAT!! ;)